startsidan
kontakt1 år med beskedet
02:03:06 
Nu är det ca 1 år sen jag fick beskedet att jag är laktosintollerant och att jag inte kan dricka ett glas mjölk el äta normalt smör.
Beskedet då kändes som ett dödsbesked...jag såg bara tusen saker jag inte längre kunde äta. Saknar jag verkligen tyckte om och njöt av att äta...glass och choklad tex.
I början så sket jag i det, fuskade något otroligt och hade oxå väldigt ont i magen. Det vägrade liksom att sjunka in att jag inte kunde äta allt jag hade ätit förut.
Men så hände det något och plötsligt så började jag se möjligheter, såg att det fanns laktosfrimjölk ( som dessutom är godare än vanligt även om den är SVINdyr) och att smöret fanns så att jag kunde äta. Plötsligt så blev vardagslivet här hemma med laktosfria grejer helt normalt och ingenting jag tänkte på.
Det svåra är att gå ut och äta, el vara hos andra. Knappast så att man kan begära att dom ska inhandla dyra varor bara för att jag inte tål laktossockret i mjölken. Men jag börjar lära mig hur mycket jag tål utan att få ont och vart mina gränser går...
Livet tog inte slut....bara en annan vändning
hehe okej :P jo den är skön :)
Det är värre att vara laktosintolerant och inte tåla mjökproteinet. Min syrra har samma som du och det går ju att laga mat precis som vanligt fast med laktosfria produkter. Tål du inte proteinet så tål du inte laktosfritt heller, det är lite svårare!
Kul att du har kommit igång och laga med med de laktosfria alternativen!
jag är också laktosintolerant så jag vet precis hur den där första tiden är. tyvärr krånglade man ju till allt men det löste sig efter ett tag:)
när jag ska bort och äta, hos någon kompis, brukar jag kolla med denne vad vi ska äta, och sen ta med mig de laktosprodukter som behövs. just för att slippa detta om att de produkterna är svindyra...
vad synd :(
du har en härlig blogg ! hihi :)
Synd att du är laktosintolerant.
Det är orättvist att laktosfria saker är så dyra :/
