Ett viktigt ämne för framtiden!


Lyckas - eller var en nolla

Förväntningar och krav på utbildning bakom ungas ohälsa enligt folkhälsoinstitutet "Sverige är nog det land som kommit längst när det gäller individualisering".

Sveriges barn: Vi mår dåligt

Fler och fler mobbas och den psykiska ohälsan är större än någonsin bland unga

"Jag orkar fan inte längre"

De unga som hör av sig till Bris ringer in eller mejlar - här är historierna från barnens verklighet



Kommentarer

Angående "Lyckas - eller var en nolla":
Jag kan inte förstå att denna personen just skrev så! Att det är ens eget fel om man inte klarar det.
Citat: "Förverkliga dig själv och bli en stjärna. Annars är du ingen alls."
Det är som om han/hon säger "Världen är tuff där ute, men en sån mes som du klarar inte av det". Herregud, så det är ungdomarnas fel för att dom inte står för sig själva? Citat: "Det enda som hindrar dig är du själv." Dessa personer behöver hjälp från samhället, skolan och även från föräldrarna. De personer som inte klarar sig kan inte resa sig om dom inte först får hjälp på traven. Om jag sköt av dig ett ben och ber dig att resa dig och gå 400 mil till den närmaste sjukhuset, så skulle du aldrig palla trycket och istället hade du gett upp. Men om jag gav dig första hjälpen och en snabb skjuts från min bil till sjukhuset så hade du förmodligen klarat dig bättre. Citat: "Vi bör ge alla barn en social och emotionell träning. Träna på att känna igen sina känslor och lära sig hur man hanterar dem. En annan sak är att lära sig hantera problem och träna på problemlösning." Så du menar att vi ska blunda för att dom har det svårt och istället be dom att kontrollera kännslorna? "Men Johan, bara för att du har blivit slagen, sparkad, retad och helt enkelt mobbad varje dag, så behöver du inte gråta dig till söms varje dag du ska lägga dig eller slå på matbordet varje skollunch du har". En idiot är vad du är. Det som behövs är att få bort mobbning till 100%, öka tryggheten i skolan och möjligheten att lyckas. Inte dra för stora krav på eleverna, och hjälpa till de som har det svårare i samhället eller i hemmet. Därefter när vi har lyckats med det här så kommer eleverna/barnen själva att känna igen sina känsor och lära sig hantera dem.

Vi kan inte be dem själva att resa sig efter ett slag i hjärtat och hoppas på att dom kan se framåt och glömma det som har hänt. Vi måste hjälpa dessa personer först innan vi hoppas nånting från dem själva. / Tack för mig

Trackback-inlägg?


Kom ihåg






Trackback